image001

Välkommen till bostadsrättsområdet Solfjädern

image003

Med den här lilla informationsskriften vill vi hälsa dig välkommen, och önska dig lycka till i ditt boende. Vi hoppas att du kommer att trivas hos oss i Solfjädern.

Innehåll

Introduktion

I denna lilla skrift hittar du information som hjälper dig i ditt boende. Den innehåller också en del viktiga punkter v.g. skötsel av din lägenhet, då du ansvarar för i princip allting inom den.

Hör av dig till styrelsen (se anslag i entrén) om det är något du undrar över eller har förslag till förbättringar.

Allmänt

Bostadsrättsområdet Solfjädern består av tre föreningar Solfjädern 1, 2 och 3.

  • Solfjädern 1 består av 30 lägenheter i hus nr 3, med adresserna Margaretavägen 5 A-C.
  • Solfjädern 2 består av 62 lägenheter i husen nr 2, 4, 5 och 6, med adresserna Margaretavägen 3 D-L.
  • Solfjädern 3 består av 51 lägenheter i hus nr 1, 7 och 8, med adresserna Margaretavägen 3 A-C, M och N.

Solfjädern-området består av totalt 143 lägenheter.

Föreningarna äger gemensamt den s. k. Gemensamhetsanläggningen, som består av:

  • Marken utanför de uteplatser som hör till marklägenheterna. Gränsen går vid stenplattorna; d.v.s. bokhäckarna tillhör inte lägenheterna. Till det gemensamma räknas allt utanför husen såsom vägar, gångar, parkeringsplatser, boulebana, rabatter, gräsytor, träd, buskar, gatu- och trädgårdsbelysning samt sophus.
  • Bilgaraget med handikapphiss.

Gemensamhetsanläggningen sköts av vår samfällighetsförening som består av medlemmar från varje förening. Till samfällighetsföreningens ansvar hör även att se till att fjärrvärme, kabel-TV, bredband, vatten och avlopp fungerar. Kostnaderna för Gemensamhetsanläggningen fördelas på de olika föreningarna enligt 30/143, 62/143 respektive 51/143.

Att vara medlem i en bostadsrättsförening innebär att man är medlem i en ekonomisk förening som äger en fastighet. Du äger inte din lägenhet, utan det gör föreningen. Du har däremot nyttjanderätten till den. Det innebär att var och en har ansvar inte bara för den egna lägenheten, utan för att hela fastigheten sköts på ett riktigt sätt. Det är därför viktigt att många blir delaktiga i föreningsarbetet. Inom en bostadsrättsförening finns både stora och små arbetsuppgifter. Man behöver inte vara styrelsemedlem för att göra en insats.

Fråga inte vad din förening kan göra för dig, utan vad du kan göra för din förening!

Hyra lokaler

Medlemmar i Solfjädernföreningarna har tillgång till en gemensamhetslokal, som är belägen i Margaretavägen 3 L. Där kan föreningarna ha sina stämmor och styrelsemöten men också fester. Lokalen kan även hyras av medlemmar vid exempelvis födelsedagsfester.

Solfjädern 2 och 3 har var sin övernattningslägenhet, som Solfjädern-medlemmar kan hyra åt sina gäster.

Det finns även möjlighet att hyra gästparkering i garaget. Se nedan.

Bokning görs via Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.. Övrig information finns anslaget och på webben:

Garage

Gemensamhetsanläggningen omfattar ett kallgarage med låst port där det finns möjlighet att hyra garageplats. Lägenhetsnycklarna öppnar även garageporten och det går även att köpa fjärrkontroll.

Kontakta den garageansvarige för aktuella vilkor och hyra. Uppgifter om den som har hand om garageuthyrningen finns anslaget i portarna, men kan också kontaktas via sidan Garage och Parkering.

Cyklar ska parkeras vid soprummen eller i garaget inom vitmarkerat område.

Vänligen tillse att ni parkerar inom er avsedda ruta! Boende har i vissa fall haft svårt att passera pga att andra inte parkerat i mitten på sin ruta.

Lägenhetens skötsel

Här tar vi bara upp några få punkter som vi anser vara viktiga. Fylligare information finns under rubriken Husens skötsel.

Du behöver teckna individuell hemförsäkring, men det ingår ett kollektivt bostadsrättstillägg i föreningens fastighetsförsäkring.

Skall du göra en väsentlig förändring av lägenheten krävs ett skriftligt godkännande av styrelsen. Vad som menas med väsentlig förändring kan ge upphov till olika tolkningar. Det är alltid bäst att vara på den säkra sidan.

Hur ansvaret för underhåll av lägenheterna fördelas mellan medlem och förening regleras i bostadsrättslagen och föreningens stadgar. Skall man försöka sammanfatta i några korta ord så har föreningen ansvar för målning av balkong, ytterdörrens utsida med karm och foder, fönsterbågarnas utsida, foder och fönsterbleck. Föreningen har också ansvar för reparation av radiatorer med tillhörande termostat och ventilationsdon. Allt annat är bostadsrättsinnehavarens ansvar.

Lägenheten är försedd med jordfelsbrytare, dvs all elektricitet är kopplad så att om något jordningsfel skulle uppstå bryts strömmen. Om jordfelsbrytaren har löst ut måste man vänta några minuter innan man kopplar in den igen. Även kyl och frys är kopplade över jordfelsbrytaren. Reser du bort någon längre tid är det därför lämpligt att låta någon titta till lägenheten. Om jordfelsbrytaren skulle slå av strömmen medan du är borta börjar maten ruttna efter någon vecka och det uppstår en lukt som är obehaglig för grannarna och även förstör frysen.

I detta sammanhang kan det också vara lämpligt att påpeka att en timer, som stänger av strömmen till kaffebryggare och strykjärn efter en viss tid är en god försäkring mot brand.

Brandförsvaret kräver att varje lägenhet är försedd med fungerande brandvarnare och man rekommenderar byte av batteri årligen till advent.

Varje förening har en nyckelansvarig. Vem det är anslås i porten. Behöver du extranycklar måste du ta kontakt med den nyckelansvarige, som kan upplysa om hur man skaffar nya nycklar.

Städning och trädgårdsskötsel

Städning av trapphus, övriga gemensamma utrymmen och trädgårdsskötsel är utlagt på entreprenad. Har du förslag till förbättringar eller andra synpunkter, meddela detta till styrelsen. Föreningarnas postlådor sitter på sophuset vid vändplatsen.

I trapphusen sitter anslag med telefonnummer till fastighetsskötaren om någon akut situation skulle uppstå.

Trapphusen är utrymningsvägar, och brandmyndigheterna ställer krav på fria utrymningsvägar. Därför får trapphusen inte belamras med t.ex. barnvagnar. Det är trevligt med blommor på trappavsatserna men de får inte stå i vägen. Krukorna bör vara placerade på rullbrickor eller rullbord, så att städpersonalen lätt kan flytta dem.

Använd gångvägarna. Snedda inte över gräsmattan, då skötseln av marken är något vi betalar för.

Det finns en gemensam trädgårdsgrupp för föreningarna. Om du vill arbeta med detta ber vi dig kontakta någon i styrelsen.

Sophantering

Sophusen

Sophusen innehåller kärl för normalt hushållsavfall. Exvis cykelhjul, soffor, parasoll och kemikalier hör inte hemma där, och ska istället slängas på en återvinningscentral av den boende. I våra sophus kan vi hantera:

  • Hushållsavfall
  • Glas
  • Papper
  • Metall
  • Plast
  • Matavfall
  • Batterier (i vissa sophus)

Ni får inte ställa saker utanför sopkärlen.

Sköter vi inte soporna medför det att våra gemensamma kostnader ökar!

Vi rekommenderar Sysav på Gunnesbo för återvinning och farliga/större sopor. De kan ta hand om det mesta.

Hantering av köksavlopp

Häll inte ut flytande fett (matolja, flytande margarin etc) i avloppet eftersom det stelnar och fäster på rörväggarna, och leder till slut till stopp. Om du har gamla flaskor med olja eller margarin, släng istället hela flaskan i soporna, utan att hälla ut innehållet. Har du små mängder olja eller fett kan du istället torka upp det och slänga pappret.

Låt inte heller fasta föremål slinka med i köksavloppet. De ska slängas i soporna.

Spola också igenom systemet med hett vatten då och då, som preventiv åtgärd. Använd aldrig skarpa medel som exvis kaustiksoda, då avloppet är gjort av plaströr.

Detta är mycket viktigt för att vårt avloppssystem ska fungera gnisselfritt. 

Släng skräp där det hör hemma

Tuggummin, cigarettfimpar, snus etc får inte slängas på plattorna framför huset. Det ser illa ut och är svårt att få bort. Det finns soptunnor alldeles i närheten.

Trafik- och parkeringsregler

Bilar

Parkeringsförbud gäller inom hela området utom på markerade platser. Förbud att stanna gäller på vändplatsen. Cyklar skall parkeras i cykelställen.

Vägen genom vårt område är klassificerad som en insats- och brandväg. Ambulans och räddningstjänstfordon måste kunna komma fram, vilket innebär att vägen inte får blockeras. Det har även förekommit att sophämtning uteblivit eftersom bilen inte kommit fram till sophusen, vilket innebär onödiga kostnader då extra tömningar måste beställas.

Vid infarten finns vägmärket ”Gårdsgata” vilket innebär att de fordon, som nödvändigtvis måste passera denna skylt, inte får framföras med högre hastighet än gångfart och att de gående har företräde. Mao, bilar skall flytta sig för fotgängare och inte tvärtom.

Allvarliga incidenter har inträffat där barn varit ytterst nära att bli påkörda av såväl bilister som mopedister.

För att minimera fordonstrafiken inne på området är det därför lämpligt att hämta och lämna passagerare på parkeringsplatsen. Att beställa taxi till parkeringsplatsen minskar också antalet bilar inne på området.

Om lastning och lossning nödvändigtvis måste utföras inne på området skall någon befinna sig i omedelbar närhet av bilen för att snabbt kunna flytta den.

Inne på området finns parkeringsplatser reserverade för rörelsehindrade. Personligt parkeringstillstånd utfärdat av kommunen i kombination med parkeringsskiva erfordras. Parkeringstiden är begränsad till 6 timmar.

Vänligen ställ aldrig bilar på gångvägarna. De klarar inte belastningen.

Övervakningen är utlagd på entreprenad. Vid överträdelse tas en kontrollavgift ut.

Cyklar

Cyklar ska parkeras vid soprummen eller i garaget inom vitmarkerat område.

TV

Vi har kollektivt avtal med ComHem om TV. Beroende på förening finns det uttag för TV eller kombinationen TV/bredband/telefon. För att kunna se ett bredare utbud av kanaler än vad som erbjuds via hyran behövs en digital-box. Se ComHem för information om kompletterande erbjudanden.

Bredband

Allmänt

Solfjädern-föreningarna har kollektivt avtal med Perspektiv Bredband om ett fiberbaserat bredbandsnät som täcker in alla husen, och alla har därmed automatiskt tillgång till bredband via ett uttag i lägenheten. Vill du ha flera anslutningar eller kommunicera trådlöst behöver du en bredbands-router.

Se Perspektiv Bredband för information om deras kompletterande erbjudanden.

Vid beställning av IP-telefoni, var noga med att beskriva var du vill ha anslutningen, och om du vill ha hjälp med installationen (det kan kosta ca tusen kronor i engångsavgift). Sen fixar de resten. Deras IP-telefoni-box måste anslutas via LAN-kabel.

V.g. alla frågor om den dagliga driften hänvisas till Perspektiv Bredbands kundservice. Kontakta IT-supporten om du har övergripande frågor om bredband.

Trådlös ”hot spot”

Det finns en trådlös Internet-anslutning i den gemensamma lokalen, som kan nyttjas under möten. Anvisningar finns på plats.

Husens skötsel

Varje förening och gemensamhetsanläggningen har en underhållsplan. Här uppges inspektionsintervaller för alla upptänkliga delar och när man beräknar att någon åtgärd t.ex. byte eller reparation kan behövas.

Varje bostadsrättshavare ansvarar för underhållet inuti lägenheten och föreningen för gemensamma ytor samt byggnadernas yttre delar (fasader, tak osv).

Uppvärmning

Våra hus är anslutna till fjärrvärme. I undercentralen finns en värmeväxlare, som ser till att vi får värme till både uppvärmning och varmvatten.

För att få rätt inomhustemperatur finns dels utetemperaturgivare, dels termostater på varje radiator. Temperaturen på vattnet och flödet fram till varje radiator styrs av utetemperaturen och inte av hur varmt det är inne i lägenheten. På termostaten vid radiatorn kan man dock reglera flödet genom radiatorn och på så sätt styra temperaturen i lägenheten.

Framför allt högst upp i husen kan radiatorerna behöva luftas ibland. Till detta används en flat skruvmejsel.

Att tänka på är att när elementen är frånslagna skall det synas en antifroststjärna. Vissa element kan kärva och då får man vrida termostaten fram och tillbaka några gånger för att ventilen skall öppna sig.

Att sänka temperaturen inomhus med en grad kan sänka uppvärmningskostnaden med upp till fem procent. Uppvärmningskostnaden är vår största driftskostnad. Tänk alltså på att inte ha onödigt varmt! Vädra snabbt och effektivt. Att ha ett fönster öppet samtidigt som radiatorerna går för fullt är naturligtvis fel.

Ofta är det drag som gör att man känner sig frusen. I våra hus har vi bra fönster som isolerar väl, men om man hindrar luftströmningen framför fönstren kan drag ändå uppkomma. Radiatorn under fönstren hindrar kallras, men om man ställer en soffa framför radiatorn hindras luftströmmen uppåt. I vissa fönsterbänkar finns en springa intill väggen som inte heller bör täckas för. Låt inte tjocka gardiner täcka termostaterna. Det gör att de inte kan mäta inomhustemperaturen rätt.

Trapphusens temperatur bör vintertid hållas mellan 14 och 16 grader för att minska energiförbrukningen. Detta motsvarar ungefär ”1” på elementet. Alla ombeds att bevaka detta. Tillse också att ev värmeelement i ert privata förråd är nedskruvat.

Ventilation

I husen har vi frånluftssystem. Fläktar på taket suger ut luft genom kanaler från badrum, kök, klädkammare och tvättstuga. Luft tas in via ventiler bakom radiatorer i sovrum och vardagsrum.

Det är viktigt att man rengör alla ventiler regelbundet så att alla luftflöden går som de ska. Alla lägenheter i samma trapphus är ihopkopplade vilket innebär att om luftflödet minskar i en lägenhet får de andra ökade flöden. Filtren mellan radiatorn och ytterväggen och även ventilen på utsidan ska man ta upp och rengöra någon gång per år.

Takventilerna rengörs genom att ta tag i ytterringen och dra/lirka försiktigt nedåt så att hela ventilskyddet lossnar från taket. Sedan är det bara att med diskborste och eventuellt såpa/diskmedel göra ren mellanrummet där luften går igenom. Detta bör göras någon gång om året. Om du har Bopärmen står allt detta i denna. När du rengör takventilerna, tänk på att inte vrida på luftregulatorn, då den är intrimmad.

En del element har luftinsläpp. På ytterväggen sitter ett galler med ett filter som kan behöva sköljas då och då. Kolla att det verkligen finns luftinsläpp på elementet, då vissa ytterventiler (i synnerhet de gråmålade på burspråket) är till prydnad, och ska/kan inte tas loss.

Köksfläkten

Våra köksfläktar är inte så starka att de tar bort allt matos. Vill man få lite större effekt skall man öppna ett fönster som ligger längst från köket medan fläkten är på.

Inre tak

I de flesta lägenheter är det vitmålat i taket. Denna vita färg är en form av kalkfärg. Om man  tvättar taket med vatten löses denna färg upp. Det rekommenderas därför att torka med torr trasa eller dammvippa istället.

Terrassdörrar

En del har problem med att stänga sina terrass/balkong-dörrar. En första hjälp kan vara att smörja låsanordningen på de utskjut som finns i sidan på terassdörren.

Elinstallation

Varje lägenhet har en egen elmätare och ett eget elabonnemang. Elmätarna sitter i källaren. I de källarlösa husen finns mätarna i förrådet framför huset. I varje lägenhet finns en elcentral där säkringarna till den egna lägenheten sitter. Nästan alla säkringar är på 10 A. Till spisen finns en på 16 A. Lägenheten har också en jordfelsbrytare, som känner av att strömmen inte tar fel väg. Om någon apparats hölje blivit strömförande och man tar i den samtidigt som man tar i en vattenledning, så löser jordfelsbrytaren ut och man får ingen ström genom kroppen. Äldre elapparater med dålig jordning kan orsaka att jordfelsbrytaren löser ut. Kasta i så fall dessa apparater för din egen säkerhet.

Våtrum, vatten och avlopp

Lär dig var i din lägenhet avstängningsventilerna till vattnet sitter. Vanligen finns de bakom plåtluckor i hallen eller tvättstugan. Vid ett vattenläckage måste man snabbt kunna stänga av vattnet. Du ska alltid stänga av vattnet till tvättmaskinen och diskmaskinen när du inte använder dem. Gå inte hemifrån med vattentillförsel och maskinerna på. Avstängning till diskmaskinen finns på vattenkranen och till tvättmaskinen finns det ett vred på väggen ovanför eller bredvid. Alla avstängningsventiler bör motioneras genom att de öppnas och stängs någon gång per år.

Ett tips är att rengöra vattenlåsen regelbundet. Nu när våra hus är relativt nya är vattenlåsen ännu inte igengrodda och lätta att rengöra och du slipper dålig lukt. Rensning av vattenlås är man som bostadsrättsinnehavare själv ansvarig för. Glöm inte heller att rengöra silarna vid golvbrunnarna i badrum och tvättstuga.

De synliga vattenledningarna i lägenheten är av koppar men inuti väggarna är de av plast. Var försiktig när du borrar i väggarna och borra helst inte alls i badrumsväggarna. Detta förstör även tätskiktet. Även i golven ligger vattenledningar av plast fram till varje radiator. Du ska helst inte borra i golven heller.

Underhållet av tätskikten bakom kaklet i badrummen är man som bostadsrättsinnehavare själv ansvarig för. Var vaksam på att de genomföringar som finns är täta. Framför allt vid duschplatsen bör man inte borra några nya hål. Det kan vara frestande att hänga upp hyllor, men använd helst sugproppar. Om man borrar är det av yttersta vikt att man använder rikligt med våtrumssilikon i hålet. Använd inte vanligt silikon i badrum då det möglar.

Fönster

I våra hus har vi 3-glas (2+1) träfönster. Fönstrens mest känsliga delar är de nedersta delarna av karmens och bågarnas understycken. Täckmålningen håller 4-10 år. Utsidan av fönstren sköter föreningen underhållet av medan insidan sköts av dig.

Vid viss kall väderlek kan man få imma på insidan av fönstren. Detta är inget konstigt, men om det uppträder ofta bör man undersöka om något är fel. Imma på insidan kan man också få om man blockerar luftströmmen förbi radiatorn. Om du får imma mellan fönstren behöver man sannolikt se över tätningslisterna så att inneluft inte tränger in mellan rutorna.

Yttre tak

Alla tak kräver skötsel och underhåll. Tak, hängrännor, fönsterbleck mm bör ses över en till två gånger per år (vår och höst). På våra hus ligger papptak med låg lutning. Den låga lutningen gör taken känsliga för fukt om t.ex. skräp samlas på taken. Vi har 10 års garanti på pappen, men den förutsätter att vi håller taken rena och inspekterar dem regelbundet. Pappen är tät och seg vilket gör att den tål små rörelser i det underliggande materialet. Små skador ”självläker”. Största läckagerisken är i skarvar och genomföringar. Pappen har en livslängd på 15-20 år men tiden förlängs om man underhåller den bra. Vid omläggning bör fackman anlitas – att lägga papp på låglutande tak är inte lätt. Småskador som upptäcks kan man dock åtgärda själv.

Pappen är fäst mot en råspont (trä). Under den finns en luftspalt för att ventilera bort den fukt som vid viss väderlek kondenserar på undersidan av träet. Det är av yttersta vikt att dessa luftspalter hålls fria. Man kan t.ex. kontrollera öppningarna vid takfoten. Om de blir igensatta tar det inte lång tid innan mögel gror.

Fasadernas och takens uppgift är dels att vara ett klimatskal, dels att skydda huset mot t ex nederbörd. Fukt som tränger in måste få möjlighet att ventileras bort. De känsliga ställena är framför allt vid alla anslutningspunkter mellan olika material. Skräp i hängrännor och stuprör måste tas bort då det kan hindra att vatten leds bort. Stark blåst gör att vatten kan tränga in på många ställen, vatten kan t.o.m. rinna uppåt.

Fasader

Våra ytterväggar består av betong på gavlarna. I övrigt är det lätta väggar av trä med bärande stålpelare på vissa ställen och överallt är det tegel utanpå.

Tegel är ett naturmaterial och tillverkas av lera. Man skiljer på fasadtegel och murtegel. Fasadtegel är hårdbränt och har högre motståndskraft mot frostsprängning. Tegel är relativt poröst och tar åt sig fukt vid regn. Bakom teglet finns en luftspalt för att ventilera bort fukten. Man kan se ventilationsöppningar längst ner på husen mellan vissa stenar. Dessa måste hållas öppna. Var uppmärksam på plåtarna vid din balkongdörr och dina fönster, så att inget onödigt vatten tränger in vid skadade plåtar. Tegel är ett bra fasadmaterial som kräver minimalt med underhåll.

Utanpå teglet är våra hus putsade. En putsad vägg håller också mycket länge med rätt underhåll. Små sprickor kan uppstå p.g.a. rörelser i huset eller frostsprängning. Sprickorna bör lagas omgående, annars blir de värre. Färgen på putsen kan förändras lite efterhand p.g.a. luftföroreningar o dyl.

Det är allas vår uppgift att se om våra hus och vårt område. Ser du något som verkar vara fel, tveka då inte att meddela detta till styrelsen.

Solfjädern - en kort historik

Solfjädern ligger i kvarteret Landsdomaren inom ett område som benämns Möllevången. Möllevången omnämns första gången 1672 och har fått sitt namn efter en sedan länge försvunnen väderkvarn, en s k stubbamölla, som låg i södra delen av vången (en vång är ett ägoområde som består av flera åkrar). Möllevången var det triangulära området vars sydspets låg där idag Kävlingevägen löper samman med Getingevägen. Den västra gränsen utgjordes av Kävlingevägen och norrut utgjorde Norra Ringen gräns. Den östra gränsen gick längs Norra Promenaden, huvudgången norr-söder genom Norra Kyrkogården och längs Margaretavägen. Idag är Möllevången att betrakta som en stadsdel och här utgörs begränsningarna av järnvägen i väster, Norra Ringvägen i norr, Svenshögsvägen, Getingevägen i öster och Kung Oscars väg i söder.

Området är historiskt intressant genom att de första striderna i slaget vid Lund den 4 december 1676 ägde rum här. Monumentet i Monumentsparken minner om detta slag, där ca 8500 svenska och 13000 danska soldater deltog varav ungefär 9000 fick sätta livet till. I Monumentsparken ligger också en gravhög som en gång i tiden kallades Lerbäckshög men sedan 1748 kallas Sliparebacken. Här hyllades nytillträdande danska kungar långt in på 1500-talet - sista gången 1584 - och fram till mitten av 1600-talet utgjorde den samlingsplats för det skånska landstinget.

Kvarteret Landsdomaren har fått sitt namn efter benämningen på den person som ledde förhandlingarna vid tingshögen. Kvarteret begränsas av Baravägen i söder (kommer ur Bara härad), Möllevångsvägen i väster och norr samt i öster av Margaretavägen (efter Margareta, 1353-1412, som var drottning av Sverige, Danmark och Norge och minner om att första steget mot Kalmarunionen togs i Lund).

Första byggnaden i kvarteret invigdes 7 december 1878 och utgjordes av huvudbyggnaden till ”Möllevångshemmet” - ett hem för utvecklingsbara efterblivna barn. Genom åren gjordes flera tillbyggnader, den senaste 1955. När den nya omsorgslagen, som innebar att verksamheten skulle decentraliseras och de förståndshandikappade skulle flyttas ut i samhället, trädde i kraft 1967, kom Möllevångshemmet stegvis att avvecklas. Den gula skolan revs 1970 och på dess plats uppfördes 1971-72 landstingets nya kanslibyggnad ritad av Klas Anshelm. Skolbyggnaden från 1955 byggdes om till vårdskola 1973. Kommun-Data flyttade 1974 in i Möllevångshemmets gamla huvudbyggnad, 1987 byggdes den om och samtidigt lät Kommun-Data uppföra en ny byggnad längs Margaretavägen. Tieto-Enator har huserat i dessa byggnader, men nyligen har en flerspråkig Montessori-skola flyttat in.

Husen längs Möllevångsvägen byggdes i början av 1960-talet som bostäder för anställda vid landstinget. 1986 köptes dessa hus av Dan Undhammar och han lät uppföra 5 stycken fyravåningshus mellan de befintliga byggnaderna mellan 1990 och 93. Han köpte också den byggnad på Margaretavägen som uppförts i början av 1960-talet och som fungerat som lasarettshem - patienthotell. Nu byggdes det om och döptes till Hotell Djingis Kahn.

JM AB lät mellan år 2000 och 2003 uppföra de åtta fastigheter, ritade av arkitekt Claes Persson i Ystad, som nu ingår i Solfjädern.

Maria Quensel